// Povel Ramel-sällskapet

Birth of the gammeldans

Åter huvudsida Sångtexter: HÄR!

 

Text och musik: Povel Ramel, 1964. Detta var ett av bravurnumren i revyn "På avigan", 1966-67, framförd av Povel själv. Dock skrevs det redan till ett TV-program med Martin Ljung, sänt 1965. Texten finns med i "Lingonben", men nog i en slags originalutformning. Numret med Martin Ljung skiljer sig dessutom i codan. Nedan redovisas först Povels skivinspelning, därefter inledningen till hur numret lät i revyn "På avigan" (i den inspelning som finns tillgänglig), Martin Ljungs version och, slutligen, vad som står i "Lingonben".

 

POVELS SKIVVERSION:

Hey!

Gather round ni everybody!

Come on, children!

I’m gonna tell you the story of how the gammeldans came till,

the Birth of the Gammeldans!

So, listen closely!

 

Now, in the very, very beginning, så var det på så vis förstår ni

att det fanns liksom ingenting alls.

Det var bara tyst.

 

Men så plötsligt en dag,

så hördes en ensam trolltrumma under det ruvande norrskenet:

Tem pock pock, tem pock pock, tem pock pock!

 

En uv vaknade i Blåbärsbröten och protesterade:

FOO-HOO!

Tem pock pock, tem pock pock – FOO HOO!

Vinden stannade upp I en fjällbjörk, lyssnade – och fortsatte.

 

En gisten näverlur fångade upp låten.

Alla Hälsinglands furor lärde sig susa den.

Ångermanlands tallar var inte sena att ta efter.

 

Den luttrades,

och stöttes och blöttes

av rallarhackornas slag mot en rostig räls,

av timrets trillande i Tennforsen,

av dunket från en feskebåt,

av ljudet från skällkons skälla,

av det rytmiska prasslet i hö’t en lördagskväll.

Flösha katta, flösha katta, flösha katta, woff!

 

Härjedalens knotigaste nävar formade en fela,

började spela,

och så var det hela igång:

 

Det var en sjudande puls som alls ingen kunde kuva.

den var av trastsång,

den var av suckar från fattighus.

 

De krökta ryggarnas knak uti Falu Koppargruva,

en droppe malört,

ett stänk från Avestaforsens brus.

 

Från djupa skogen kom tripp av lodjurets tass,

skärgården bjöd på rasslande vass.

Allting gick i takt,

allting gick i takt!

Tjosan!

 

I en av Dalarna satt en stinta och drog i spenar,

det blev ett strilom å fadderilom där bort i hink!

Och upp i Lappland stod fyra lappar och tvätta renar,

och det blev jojk-vaskeri-hurra i en liten blink!

 

Och tänk er träskor som klappra klippeti klapp,

vinden och vargen ylar ikapp,

pipet av ett knott,

alltid blir det nåt!

Tjosan!

 

Vallarelåt,

rallarelåt,

ryck i sågen,

hugg i rågen!

Hackorna går,

slagorna slår!

Hej! Hej! Hej! Hej!

 

Slörpet ifrån en smörkärna

rystande sej:

Ystane mej!

Nystande sej,

spinnrocken spinner dunk dunk dunk.

 

Klockan i Västra Ed klämtar

dängande sej,

krängande sej,

slängande sej:

Klingelittan klunk!

 

Allt blir till en häxdans från Orsa till Morsa,

virvlande i kråksparksgalopp.

Mitt i denna smältdegel, brorsa vid brorsa,

hoppar små gubbar

ur rävgryt och stubbar,

se Tonkonstens knopp sticker opp!

 

Nu nalkas där ett lustigt lag i tomtegråa palter:

Först kommer Calle Jularbo med Eberhardt i hand,

därefter Olle Johnny, Erik Frank och Andrew Walter,

Karl Grönstedt, Gösta Westerlund, Jack Gill och Sölve Strand.

 

Nyckelharpan så fjäderlätt

knäppes utav Edith Segerstedt,

och på sin flöjt en gubbe drillar liksom Pan.

Se godag, Gunnar Hahn!

 

Hör, långt borta i dälden

spelar Gunnar Lundén-Welden!

Där på en liten kulle skymtar ett kapell:

Sigurd Ågrens kapell!

 

I söder en gök

som mest på försök

gal upp sin röst,

och i väst Erik Öst

som bladbekrönt

trår en lätt piruett

kring Stålhandskes Värmlandsoktett.

 

Ja, hela denna trollbrygd av låtar och trallar

kokades ihop till en mix.

Och ur denna stjärnsmäll av skallar mot skallar,

som Afrodite

ur skummet det vite,

förlöstes nu färdig och fix:

 

Tuttilurium lej

och Tuttiluskane mej!

Pulim pulim!

Fila bort i Hej!

Full i rackan pling

och spritt i lilla pippiling!

Tocke ding och tocke dång

och sputt i buskan lång!

 

Och Fadderallanlej

och pille-durium dej!

Titt i attan på dattan

och snickeribang på svej!

Kolli fejsan hej

och Kusimaliom båmm!

Millitam och millitåmm

och Putti råmm påmm pråmm!

 

För:

Tuttilurium lej

och Tuttiluskane mej!

Pulim pulim!

Fila bort i Hej!

Full i rackan pling

och spritt i lilla pippiling!

Tocke ding och tocke dång

och sputt i buskan lång!

 

Snyppelyppelorum

och Snoppeloppelump,

Tut i limpan lunk

och Banka dinka klunk i dunk.

Fuddeliudelina

och Föddiluddi lupp.

Full i ruttan,

nippe tippe tipp topp tupp!

 

För:

Tuttilurium lej

och Tuttiluskane mej!

Pulim pulim!

Fila bort i Hej!

Full i rackan pling

och spritt i lilla pippiling!

Tocke ding och tocke dång

och sputt i buskan lång!

 

Trilleralliri och tjottlahej

Kjolamente!

Sprang Filipyntan,

Rut är kär i Bladh!

Flaskiraskidask och titt i pang

Kjolamente!

Klunke linke fall

och knall i finkan Bång!

 

För::

Tuttilurium lej

och Tuttiluskane mej!

Tut i limpan lunk

och Banka dinka klunk i dunk

Full i rackan pling

och spritt i lilla pippiling!

Full i ruttan,

nippe tappe tipp topp tupp!

 

Trilleralliri och tjottlahej

Kjolamente!

Sprang Filipyntan,

Rut är kär i Bladh!

Snyppelyppelorum

och Snoppeloppelump,

Tocke ding och tocke dång

och sputt i buskan lång!

 

Och Fadderallanlej

och pille-durium dej!

Titt i attan på dattan

och snickeribang på svej!

Kolli fejsan hej

och Kusimaliom båmm!

Millitam och millitåmm

och Putti råmm påmm pråmm!

 

För:

Tuttilurium lej

och Tuttiluskane mej!

Pulim pulim!

Fila bort i Hej!

Full i rackan pling

och spritt i lilla pippiling!

Tocke ding och tocke dång

och sputt i buskan lång!

 

Tuttilurium lej

och Tuttiluskane mej!

Pulim pulim!

Fila bort i Hej!

Full i rackan pling

och spritt i lilla pippiling!

Tocke ding och tocke dång,

för ser ni så dök den upp,

upp som en tupp,

så gick det till,

tro mej den som vill!

 

That’s the Birth!

That’s the Birth!

That’s the Birth!

That’s the Birth!

Birth of the kultis and knätofs!

Birth of the tjosan and hejsan!

Birth of the faddirallanlej!

Birth of the Gammeldans!

Hej!

 

POVELS REVYVERSION (Inledning):

Well! Well! Well! Well!

Gather round ni everybody!

Come on, children!

I’m gonna tell you the story of how the gammeldans came till,

the Birth of the Gammeldans!

So, listen closely!

 

Now, in the very, very beginning, så var det på så vis förstår ni

att det fanns liksom inga ljud at all..

Det var bara tyst.everywhere!

 

Men plötsligt en dag,

så hördes en ensam trolltrumma under det ruvande norrskenet:

Tem pock pock, tem pock pock, tem pock pock!

 

....................

 

MARTIN LJUNGS VERSION:

Gather round ni everybody!

Come on, children!

I’m gonna tell you the story of hur the gammeldans kom till,

The Birth of the Gammeldans!

Listen!

 

Now! In the very beginning, jo, i början alltså,

så var det liksom ingenting,

ingenting alls, förstår ni!

 

Men så plötsligt en dag,

så hördes en ensam trolltrumma under det ruvande norrskenet:

Tem pock pock, tem pock pock!

 

En uv vaknade upp i Blåbärsbröten, protesterade:

FOO-HOO! FOO-HOO!

Vinden stannade upp I en fjällbjörk, lyssnade – och fortsatte.

 

En gisten näverlur fångade upp låten.

Hälsinglands furor lärde sig susa den.

Ångermanlands tallar var inte sena att ta efter

och Gästriklands granar hade den på sin repertoar.

Medelpads buskar funderade på den.

 

Den luttrades,

blöttes, stöttes

av rallarhackors slag mot en rostig räls,

av timrets trillande i Tennforsen,

av dunket från en fiskebåt,

av ljudet från skällkons skälla,

av det rytmiska prasslet i hö’t en lördagskväll.

Flösha katta, flösha katta!

 

Härjedalens knotigaste nävar formade en fela,

började spela,

och så, så var det hela igång:

 

Det var en sjudande puls som alls ingen kunde kuva

den var av trastsång,

den var av suckar från fattighus.

 

De krökta ryggarnas knak uti Falu Koppargruva,

en droppe malört,

ett stänk från Avestaforsens brus – Avestaforsens brus.

 

Från djupa skogen kom tripp av lodjurets tass,

skärgården bjöd på rasslande vass.

Allting gick i takt,

allting gick i takt!

Tjosan!

 

I en av Dalarna satt en stinta och drog i spenar,

det blev ett strilom å fadderilom där bort i hink!

Och upp i Lappland stod fyra lappar och tvätta renar,

och det blev jojk-vaskeri-hurra i en liten blink!

 

Och tänk er träskor som klappra klippeti klapp,

vinden och vargen ylar ikapp,

pipet av ett knott,

alltid blir det nåt!

Tjosan!

 

Vallarelåt,

rallarelåt,

ryck i sågen,

hugg i rågen!

Hackorna går,

slagorna slår!

Hej! Hej! Hej! Hej!

 

Slörpet ifrån en smörkärna

rystande sej:

Ystande mej!

Nystande sej,

spinnrocken spinner dunk dunk dunk.

 

Klockan i Västra Ed klämtar

dängande sej,

krängande sej,

slängande sej:

Klingelittan klunk!

 

Allt blir till en häxdans från Orsa till Morsa,

virvlande i kråksparksgalopp.

Mitt i denna smältdegel, brorsa vid brorsa,

hoppar små gubbar

ur rävgryt och stubbar,

se Tonkonstens knopp sticker opp!

 

Nu nalkas där ett lustigt lag i tomtegråa palter:

Först kommer Calle Jularbo med Eberhardt i hand,

därefter Olle Johnny, Erik Frank och Andrew Walter,

Karl Grönstedt, Gösta Westerlund, Jack Gill och Sölve Strand.

 

Nyckelharpan så fjäderlätt

knäppes utav Edith Segerstedt,

och på sin flöjt en gubbe drillar liksom Pan.

Se godag, Gunnar Hahn!

 

Hör, långt borta i dälden

spelar Gunnar Lundén-Welden!

Där på en liten kulle skymtar ett kapell:

Sigurd Ågrens kapell!

 

I söder en gök

som mest på försök

gal upp sin röst,

och i väst Erik Öst

som bladbekrönt

trår en lätt piruett

kring Stålhandskes Värmlandsoktett.

 

Ja, hela denna trollbrygd av låtar och trallar

kokades ihop till en mix.

Och ur denna stjärnsmäll av skallar mot skallar,

som Afrodite

ur skummet det vite,

förlöstes nu färdig och fix:

 

Tjo litali,

hej fadderi,

hoppelidittandej och bom fylleri.

Felom i moll,

och felom i dur

och fjonkelidonkelidur och mollskinn.

 

Så dök den upp,

upp som en tupp,

så gick det till,

tro mig om ni vill.

 

Yes – That’s the Birth!

Mm – That’s the Birth!

Ja – That’s the Birth!

Jea – That’s the Birth!

Birth of the kultis and knätofs!

Birth of the tjosan and hejsan!

Birth of the Gammeldans!

Hej!

 

TEXT I LINGONBEN:

 

Hey!

Hej!

Well, samlons around mej everybody!

Pass på, children!

Come on, småttings!

I’m gonna tell ya the story hur the gammeldans came till,

The Birth of the Gammeldans!

So, listen very carefully!

Lyssen!

 

Now, in the very beginning, så var det liksom så att

det fanns ingenting alls, you see.

Nothing at alls!

Ingenting!

 

Men så plötsligt en dag, för mycket mycket längesen, så hördes

en ensam avlägsen trolltrumma under det ruvande norrskenet:

Tem pock pock, tem pock pock!

 

En uv vaknade i Blåbärsbröten och protesterade:

FOO-HOO!

Tem pock pock – FOO HOO! – Tem pock pock – FOO HOO!

Vinden stannade upp I en fjällbjörk, lyssnade – och fortsatte.

 

En gisten näverlur fångade upp låten.

Alla Hälsinglands furor lärde sig susa den.

Ångermanlands tallar var inte sena att ta efter.

Gästriklands granar hade den snart på sin repertoar.

Medelpads slånbuskar funderade på den.

Till och med en bok i Skåne var intresserad.

 

Låten luttrades,

stöttes och blöttes,

nöttes

av rallarhackornas slag mot en rostig räls,

av timrets trillande i Tennforsen,

av dunket från en feskebåt,

av ljudet från fjällkons skälla,

av det rytmiska prasslet i höet en lördagskväll.

 

Härjedalens knotigaste nävar formade en fela,

började spela,

och så var det hela igång:

 

Det var en sjudande puls som alls ingen kunde kuva.

den var av trastsång,

den var av suckar från fattighus.

 

De krökta ryggarnas knak bort i Falu Koppargruva,

en droppe malört,

ett stänk från Avestaforsens brus.

 

Från djupa skogen kom tripp av lodjurets tass,

skärgården bjöd på rasslande vass.

Allting gick i takt,

allting gick i takt!

Tjosan!

 

I en av Dalarna satt en kulla och drog i spenar,

det blev ett strilom å fadderilom där bort i hink!

Och upp i Lappland stod fyra lappar och tvätta renar,

och det blev jojk-vaskeri-hurra i en liten blink!

 

Och tänk er träskor som klappra klippeti klapp,

vinden och vargen yla ikapp,

pipet av ett knott,

alltid blir det nåt!

Tjosan!

 

Vallarelåt,

rallarelåt,

ryck i sågen,

hugg i rågen!

Hackorna går,

slagorna slår!

Hej!

 

Slörpet ifrån en smörkärna

rystande sej:

Ystane mej!

Nystande sej,

spinnrocken spinner dunk dunk dunk.

 

Klockan i Västra Ed klämtar

dängande sej,

krängande sej,

slängande sej:

Klingelittan klunk!

 

Allt blir till en häxdans från Orsa till Morsa,

virvlande i kråksparksgalopp.

Mitt i denna smältdegel, brorsa vid brorsa,

hoppar små gubbar

ur rävgryt och stubbar,

se Tonkonstens knopp sticker opp!

 

Så nalkas där ett lustigt lag i tomtegråa palter:

Först kommer Calle Jularbo med Eberhardt i hand,

därefter Olle Johnny, Erik Frank och Andrew Walter,

Karl Grönstedt, Gösta Westerlund, Jack Gill och Sölve Strand.

 

Nyckelharpan så fjäderlätt

knäppes utav Edith Segerstedt,

och på sin flöjt en gubbe drillar liksom Pan.

Se godag, Gunnar Hahn!

 

Hör, långt borta i dälden

spelar Gunnar Lundén-Welden!

Där på en liten kulle skymtar ett kapell:

Sigurd Ågrens kapell!

 

I söder en gök

som mest på försök

gal upp sin röst,

och i väst Erik Öst

som bladbekrönt

trår en lätt piruett

kring Stålhandskes Värmlandsoktett.

 

Ja, hela denna trollbrygd av låtar och trallar

kokades ihop till en mix.

Och ur dess vilda stjärnesmäll av skallar mot skallar,

som Afrodite

ur skummet det vite,

förlöstes nu färdig och fix:

 

Tuttilurium lej

och Tuttiluskane mej!

Pulim pulim!

Fila bort i Hej!

Full i rackan pling

och spritt i lilla pippiling!

Tocke ding och tocke dång

och sputt i buskan lång!

 

Och Fadderallanlaj

och pille-durium daj!

Titt i attan på dattan

och snickeribang på svaj!

Kolli fejsan huj

och Kusimaliom båmm!

Millitam och millitåmm

och Putti råmm påmm pråmm!

 

För:

Tuttilurium lej

och Tuttiluskane mej!

Pulim pulim!

Fila bort i Hej!

Full i rackan pling

och spritt i lilla pippiling!

Tocke ding och tocke dång

och sputt i buskan lång!

 

Snyppelyppelorum

och Snyppeloppelump,

Tut i limpan lull

och Banka dinka klunk i dunk.

Fiddeliddelina

och Föddiluddi lupp.

Full i ruttan,

Tippe nippe tipp topp tupp!

 

Men se:

Tuttilurium lej

och Tuttiluskane mej!

Pulim pulim!

Fila bort i Hej!

Full i rackan pling

och spritt i lilla pippiling!

Tocke ding och tocke dång

och sputt i buskan lång!

 

Trilleralliramp och tjittlahej

Kjolamente!

Sprang Filipyntan,

Rut är kär i Bladh!

Flaskiraskidask och titt i pang

Kjolamente!

Klunke linke fall

och knall i finkan Bång!

 

Men se ÄNDÅ liksom:

Tuttilurium lej

och Tuttiluskane mej!

Pulim pulim!

Fila bort i Hej!

Full i rackan pling

och spritt i lilla pippiling!

Tocke ding och tocke dång

och sputt i buskan lång!

 

Så dök den upp,

upp som en tupp,

så gick det till,

tro mej den som vill!

 

Yes, that’s the birth!

Oh, that’s the birth!

Oj, that’s the birth!

Tjo, that’s the birth!

 

Birth of the kultis and knätofs,

Birth of the tjosan and hejsan,

Birth of the faddirallanlej,

Birth of the Gammeldans,

Hej!

 

 

 

Copyright: Povel Ramel-sällskapet

//