// Povel Ramel-sällskapet

Vi minns Lars Forssell (1928 - 2007)

 BildLarsForssellPovelhyllning1992                    BildLarsForsselInförKnäppIgen1992

 Lars Forssell, 1992, på väg till Cirkus, Djurgården, och Gratulationskonsert för Povel 70 år (till vänster) och Povelrevyn Knäpp igen (till höger). Klipp från Svensk Damtidning.

 

Lars Forssell föddes 14 januari 1928 och blev en av våra stora författare. Han var mångsidig och verksam i de fleste genrer, som poesi, dramatik, visor, barnböcker och översättningar. Från 1971 och fram till sin död 2007 var han ledamot av Svenska Akademien (stol nummer 4).

 

Forssell blev också en av förgrundsgestalterna när det gäller den s.k. litterära visan, och han eteblerade sig i detta sammanhang som vistextförfattare till kabaréer och egna revyer. Bland hans sånger kan nämnas "Snurra min jord" och "Jag står här på ett torg". Och tillsammans med Monica och Carl-Axel Dominique skrev han "Sommaren som aldrig säger nej" till sånggruppen Malta (Claes af Geijerstam och Göran Fristorp) och Melodifestivalen 1973. Även till Lill-Babs krogshower blev han textleverantör.

 

Forssell var även en beundrare av nationalhelgon som Evert Taube och Povel Ramel. Povel mötte han personligen första gången på 50-talet på en middag där även Beppe Wolgers och Olle Adolphson deltog. Povel har berättat hur han där nästan blev geniförklarad för sin visa "Underbart är kort", speciellt inledningsraderna "bara en enda ros på ett evigt klänge, så är livet, trist varar länge".

 

Lars Forssell var en flitig besökare av Povels produktioner, och i anslutning till TVs gratulation till Povel när han fyllde 60 år, 1982, framträdde Lars med en sång han skrivit ihop med sonen Jonas, "Habanera till Povel". Musiken till den var lånad av Louis Moreau Gottschalk och hans "Danza ur Esceñas campestres". Se och lyssna från Youtubeklipp HÄR!

 

När så Povel fyllde 70 år, 1992, blev hyllningsvisan aktuell igen; den kom med i den vänbok "Om & till Povel" som gavs ut. Här kommer texten, nedskriven ur boken:

 

 

"En sång av rosor och av en strut karameller

vill vi ge dej för vi vill se dej

ännu i sjutti år - och så lite till

En habanera vill vi nu gärna sjunga för Povel

för du är en brunn,

vår sorglösa hälsobrunn

Vi sjunger en sång för Povel

Till brödet han är vårt sovel

Vi dräller en silverskovel

av rosor

bara för att du finns

Vi älskar den här baronen

som sitter på showbiztronen

och varje knäppupp och varje mössa

och varje galenskap vi mins!

 

Du sjöng så sorgset en gång att trist varar länge

Inte längre, du är ett klänge

en enda ros som klänger vid livets träd

och underbart är inte så kort, för - hej! - dina sånger

sjunger i vår själ

och småfoglarne är med

Dom sjunger en sång för Povel

Till brödet han är vår

Vi dräller en gyllne skovel

av liljor

bara för att du ÄR

Din släkt kom en gång från Pommern

Ja, faktiskt från Pommern kommer'n

men kom till Sverige och Povel, gudskelov,

härligt nog, så är du HÄR!

 

Vi hyllar dej, kära Povel,

för du har en kopparskovel

som lyfter din poesi

med en fräck

och bindgalen fantasi!

Och tack för Gräsänklingsbluesen

och tack för en enda rosen

och för ditt känsliga, för ditt häftiga

för ditt dansande blå geni!"

 

 

Lars Forssell gick ur tiden 26 juli 2007.

 

BildLarsForssellHyllarPovel601982

Lars Forssell, tillsammans med Stockholm Vokalensemble och Radions symfoniorkester, framför "Habanera till Povel" i TVs hyllning till Povel, 60 år, 1982.

 

 

 

//