RAMELIANA,Trägår´n i Göteborg, Thilini Guldbrand
Johan Bengtsson, Thilini Guldbrand och Erik Björksten (foto: Jens Ramnebro)
En stilsäker och improvisatoriskt fulländad trio, med den innovative gitarristen Erik Björksten i ett väl fungerande samspel med Thilini Guldbrand som sjunger. Hennes nivå på röstkvalitet tycker jag närmar sig den klassiska skolan, och hon är en karaktärsfull sångerska med ett gränsöverskridande koncept. Trion, som består av Thilini, sång, Erik Björksten, gitarr och Johan Bengtsson, kontrabas, tolkar bl a Povel Ramels Turion,Turion med en nyskapande kreativitet. Det som en gång var en liten schlagersatir bland många andra, i Knäpp-upp-gängets utmärkta singel När schlagern dog, har här fått en helt ny form och nytt uttryck.
Turion,Turion skrevs av schlagerkompositören, revykungen och skivartisten Povel Ramel ( 1922-2007 ), som en slags ”hämnd” eller summerande uppgörelse efter många år i branschen. En skämtsam och ironisk uppgörelse med den redan då i ganska hög grad ytliga och urvattnade schlagerindustrin, som ju Ramel själv både tillhörde som artist och samtidigt i många avseenden var en produkt av. Turion,Turion ingår som sagt i Povels singel från 1955, När schlagern dog.Visor ni sluppit höra. Det är ett långt medley i två delar av parodiska typexempel på olika slags schlagers, ungefär som de brukade låta i Sverige under perioden omkring 1920-55. Turion, Turion som sjungs av Brita Borg är alltså egentligen en ren parodi, som Ramel hämtat inspiration till från sin egen bakgrund som produktiv hitmakare i 40- och 50-talets Nöjes-Sverige.
Men i vilken grad kan man då under Povel Ramels 100-årsjubileum Rameliana på anrika Trägår´n i Göteborg, utläsa dessa satiriska egenskaper hos denna vemodiga visa i moll, i Thilini Guldbrands i sig unika och vackra version?
Inte ett dugg, skulle jag vilja påstå! Men vad gör väl det, när de tre musikerna här och nu skapar sin egen upplaga av låten med både finess och stor energi!? Sångerskans uppenbara referenser i såväl jazzimprovisation, blues, Janis Joplin som dalsk kulning av det mest Lena-Willemarkska slag, är en ren glädje att höra och uppleva på en scen! Alla tre spelemän, varav en spelekvinna vid mikrofonen, tycker jag här lyfter upp den något triviala schlagervalsen till något mer, något ytterligare, som ger den gamla skämtvisan ett nytt lyriskt skimmer, ett klart och rakt uttryck utan några ironiska undermeningar.
En välklingande trio, med stadig grund vilande i Johan Bengtssons goda kontrabasspel, som plattform för de övrigas soloutflykter, och det var härliga utflykter, ska jag be att få tala om!
Även tre andra, också helt klart ovanliga Ramel-kompositioner framfördes, nämligen Den förgyllda lergökens sång, Toner, toner, toner och Travellin´Time. Den mest välkända av trions fyra Ramel-låtar så vitt jag kan bedöma, torde väl vara Turion, Turion, den vemodiga valsen med Brita Borgs poetiska altröst – här på Rameliana 2022 av Thilini Guldbrand återupplivad i ny och fräsch gestalt. Men vart tog Povel Ramels intrikata schlagersatir vägen?
Anders Jansson, 220415
AJ Krogmusik: www.ajkrogmusik.com