// Povel Ramel-sällskapet

PowWow på Stjernehall, 7/8 2021

 

Till huvudsida Arrangemang RapporterHÄR!

 

 

Introduktion - Vad är PowWow?

 

I byn Uddala, nära Enköping, ligger Lasse Stjernestams festlokal Stjernehall. Här träffas ibland ett Povel-gäng under föredömligt flugiga former - träffar med namnet "PowWow på Stjernehall"-

 

Stjernehall år ett pietetsfullt upprustat uthus (ursprungligen en svinstia) på en tomt som ligger granne med Lasses ursprungliga och som han ropade in för att rädda den och omgivningen från hög- eller täthusbebyggelse.

 

På träffarna konsumeras middag, traditionsenligt med bland annat hemlagad pyttipanna, hembryggt öl och mjöd, hemlagad tårta samt hemsjungen Povel Ramel-musik.

 

Alla deltagare betecknar sig som amatörer, i ordets alla goda bemärkelse. Amatörerna i gänget kommer företrädesvis från Uddala, Bromma och Uppsala, allt med omnejder.

 

ovanstående hämtat från Göran Anérs artikel i SVERKER nr 2-2016.

 

 

Rapport från träffen 7/8 - Enköpings sista entusiaster:

 

PowWow, den årliga Povelträffen utanför Enköping, har som så mycket annat i dessa sjukliga tider blivit oårlig. 2020 frös den inne helt och 2021 fick den transponeras från juni till augusti. Men när den väl kom till stånd igen blev det en sjudundrande succé. Alla var svältfödda på uppfriskande tramsigheter och för första gången gick det inte att bereda plats för hela kölistan. Den f.d. drängstugan, snusboden m.m. Stjernehall (byggd på 1800-talet) var fylld till bristningsgränsen med mat, dryck och vaccinerade Poveldiggare, vilket i det här fallet betyder 22 glada personer.

 

Vädrets makter hade nogsamt valt ut just denna dag för att avbryta den uppländska högsommaren med ett konstant ösregn. Men det betydde bara desto mer gemyt under taket, samt att ingen kunde ta små solskenspromenader i den vackra omgivningen för att smita undan något av framträdandena på den diminutiva scenen – denna gång diminutivare än vanligt eftersom extra matbord måste ställas upp någonstans.

 

Sagda framträdanden bjöd i vanlig oordning på en högst varierande grad av professionalism men, desto viktigare i detta sammanhang, en aldrig sinande entusiasm. Flera av våra nykomlingar la ribban högt direkt, t.ex. Kristina Lövgren med en så engagerad ”Far! Jag kan inte få upp min kokosnöt” att den höll på att komma ännu närmare originalets anda än vad som nog var meningen. Den medhavda nöten var nämligen under de fruktlösa knäckningsförsöken nära att spräcka en fönsterruta i stället. Jublet visste inga gränser. Samma uppskattning rönte matbloggare Mia Petersons högtidliga parafras på ”Ode till en haggis”*, författad som hyllning till Povel och hans matintresse och inlevelsefullt framförd med blockflöjts-säckpipa och allt.

 

Innan dess hade festandet traditionellt inletts med ”Balladen om Eugen Cork”, denna gång exekverad av idel ädel havsadel: kapten Bo Gust af Steiner flankerad av sjöbusekören greve Fredrik af Trampe, vicomte Niklas d’Elmis samt Stefan Diös von Anka. Mer eller mindre improviserade nummer, med eller ibland utan Povel-anknytning, avlöste sedan varandra under hela aftonen. Några finns bevarade åt eftervärldens tveksamma förnöjelse och kan av de orädda begluttas på internätet med hjälp av sökorden ”Stjernehall 2021”.

 

Arrangörerna Marja Knut, Stefan Diös och framför allt kulturgodsägaren Lasse Stjernestam själv kunde konstatera att den tionde PowWow-festen satt där den skulle, regnet till trots eller kanske just tack vare det. Festfolket berömde den hemlagade maten (rimmad oxbringa, kryddig fisk- och skaldjurssoppa och rysk äppelkaka), alla animerade versioner av Povellåtar och den allmänt uppsluppna stämningen. Den 15 frågor långa tipspromenaden vanns till ingens förvåning av Fredrik af Trampe, som endast snubblade på den äckligt esoteriska frågan om vilket öknamn den unge baron Ramel ådrog sig i småskolan med anspelning på sitt efternamn: Dummel, Kamelen eller Ramla?** Arrangören Lasse skrällde genom att bli tvåa när han slog Nils Högman i utslagsfrågan – en anmärkningsvärd prestation då den gode Nisse vunnit flera gånger tidigare.

 

Under kvällen genomfördes också en annan sorts tipsrunda. Alla som önskade ge festslavarna uppmuntran kunde göra det medelst dricks som skulle samlas till en gåva från PowWow till den planerade Povel-statyn. Gästerna visade sin mest givmilda sida och dagen efter kunde Lasse sätta in 2313 sekiner till statyinsamlingen!

 

Den fuktiga, ljuva augustinatten hade en sjudande puls som alls ingen kunde kuva. Först klockan kvart över fyra på morgonen lade sig en vilobringande tystnad över Uddala by, och de sista entusiasterna hittade sovplatser i bilar, logar, gästrum och under Lasses enorma snookerbord. Klockan nio väcktes alla av ramelsk musik och doften av den förföriska frukostbuffén. Kvar på Stjernehalls golv flöt därefter bara en och annan rest i stil med kapsyl och magnecyl. Det gjorde inget, utan alla kvarvarande existenser tyckte (precis som alla andra år) att den här festen var den bästa vi någonsin gjort!

 

*Hasse Alfredsons tolkning av ”Address to a Haggis” av Robert Burns.

**Rätt svar: Kamelen. Nämns i yttersta förbigående på sidan 32 i memoarboken Följ mig bakåt vägen.

 

Text: Stefan Diös och Marja Knut

 

Nedan följer några foton från träffen:

 

 BildPowWow210807MK2

Stjernehall i kvällsljuset. (foto: Linnéa Anglemark)

 

BildPowWow210807MK1

Den oefterhärmlige uppsalaprofilen Nils Högman var som alltid i högform. (foto: Jonas Sandqvist)

 

BildPowWow210807MK3

Middagen startade traditionsenligt med "Balladen om Eugen Cork" av Stefan Diös, Niklas Elmefjäll, Fredrik af Trampe och Bosse Steiner. (foto: Marja Knut)

 

BildPowWow210807MK4

En härligt animerad "Far jag kan inte få upp min kokosnöt" framfördes av nykomlingarna Kristina Lövgren och Åke Jungdalen. (foto: Nils Högman)

 

BildPowWow210807MK5

Mia Petersons dikthyllning till Povel (och den skotska nationalrätten haggis) fick stort gensvar. Tyvärr ser vi inte hennes egentillverkade blockflöjtssäckpipa i bilden. (foto: Jonas Sandqvist)

 

 


//