Povel i Källvik och Naturbarnen i Loftahammar, 31/8 2019
(rapport från Povel Ramel-sällskapets Göran och Birgitta Anér)
Till huvudsida Arrangemang Rapporter: HÄR!
Historiska bilder från Källvik, sommaren 1939. Povel skrev sin första revy där, "Sommarfräknar" (ihop med Karl Gerhard Cars). På fotot syns K G Cars 2:a från vänster och Povel 3:a från höger. Bilden till höger visar kupletthäftet från revyn. Nedan berättar Göran och Birgitta Anér från den traditionella sommarmarknaden i Loftahammar, 31/8, som denna gång fick Ramelsk jubileumsprägel.
Loftahammar i småländska skärgården har traditionellt varje sommar en tre dagar lång marknad, som är välförtjänt välbesökt. I år utgjorde Naturbarnen Mikael och Lotta Ramel, sedvanligt uppbackade av Backa Hans Eriksson, ett mycket uppskattat inslag under den andra marknadsdagen. Ett Povel-arrangemang passade förträffligt där, inte minst därför att det i år var jämnt 80 år sedan Povel satte upp sin allra första revy, ”Sommarfräknar”, i Källvik, tre kilometer från Loftahammar.
Källvik var tidigare en brunns- och badort och ligger ända ute vid havet. Författaren till dessa rader och hans pressfotograf tog en promenad i Källvik, som nu är ett tjusigt villa- och sommarstugeområde, där ett värdshus och många gamla fina hus finns kvar, inklusive brunnshotellets societetshus från 1928. Själva brunnshotellen som fanns där på 1800-talet är nerbrunna, men ännu lever ett av annexen, en knallrosa historia benämnd ”Paddan”, där Povel brukade bo under några ungdomssomrar. I Källvik satte han alltså som blott 17-åring upp revyn ”Sommarfräknar” sommaren 1939. I orten finns även en annan anknytning till Povel, i det att en väg där långt senare döptes till ”Sorglösa Brunns väg”. Det var väl inte så konstigt att invånarna ville tänka sig att deras brunnsort hade inspirerat Povel till Sorglösa brunn, men han själv lär ha dementerat sambandet.
Konserten ägde rum den 31 augusti på marknadsplatsens ”Stora scen”, som var ett – låt vara stort – men ändå lastbilsflak. Det blev en fläktig föreställning, och då tänker jag inte främst på den ihållande blåst som välte Mikaels notställ. Vi eskorterades på en nostalgiresa rakt in i forntiden via ett stort antal av Povels låtar, dock inte riktigt alla 960, vilket Lotta inledningsvis hotade med. Förlåt, ställde i utsikt.
Bland de talrika nummer som ändå hanns med var det härligt att notera att åtskilliga var just forntida och att de var av det litet mer exklusiva och kanske mera sällan hörda slaget, såsom Vårt eget blue Hawaii (Povels allra första publicerade låt, först inspelad på ”Din egen röst” år 1941), Fars fabrik (1954), En schlager i Sverige (1945) och Den gamla vaktparaden (1951).
Vid det upprop som Lotta förrättade hos publikhavet befanns det bara vara de två ovannämnda Sverker-medarbetarna som redan var medlemmar i Povel Ramel-sällskapet. Ett tigerhjärta kan därvid glädjas åt att det i publiken således inte satt huvudsakligen de redan frälsta, och vi får väl försöka följa upp om vår marknadsföring på marknadsplatsen resulterar i nya anmälningar om medlemskap i Sällskapet.
I och vid de ovannämnda haven
Göran Anér
Nedan följer ett bildcollage från både Källvik och Loftahammar (foto: Birgitta Anér). Huset på den andra bilden är benämt "Paddan", det annex till de gamla brunnshotellen som fortfarande finns kvar; Povel bodde där några ungdomssomrar.
