|
Sammanställd av och publicerad med tillstånd av Benny Hällström. Bilder och fakta: Thomas Fredén.
LP-diskografi som pdf
Texten nedan är i huvudsak hämtad från ”Diskografi och uppslagsverk, Knäppupp utgåvor 1954-2007”, sammanställt av Eric Hallberg och senare omarbetad av Anki Glad & Mikael Stahl. Publiceringen sker efter tillstånd av dem.
Eric Hallberg kan nås på följande länk eller på Youtube.
AB Knäppupps grammofonavdelning startade hösten 1954 i och med de första inspelningarna på Bohus-skolan och i Metronomes studio i Stockholm. De första utgåvorna släpptes till julrushen samma år. De första åren pressades knäppuppskivor av Rekord mekaniska verkstäder i Stockholm, men från och med 1958 anlitades Svensk Grammofonindustri i Bro. På 60-talet pressades även knäppuppskivor av Toolex Alpha i Sundbyberg och Grammofonplast i Stockholm. Undantag var första LP-utgåvan (KLP 1 ”En kväll på Idéon”) som av praktiska skäl pressades i Köpenhamn.
AB Knäppupps (varunder grammofonbolaget lydde) bolagstecknare var Felix Alvo och Povel Ramel. Felix skötte det tråkiga och Povel det roliga i bolaget. Så var arbetsfördelningen!
Knäppupp distribuerade och marknadsförde sina produkter dels genom öppnandet av en skivbutik på Norrlandsgatan i Stockholm, annonsering i dags- och landsortspressen, småtrycksaker och som revyprogram och skivkataloger med kluriga texter. Författare var bolagets reklamchef Stig Wallgren som, tillsammans med Povel Ramel, också stod för utformandet av de fiffiga etikettexterna.
|
 |
 |
De senare var designade av Yngve Gamlin och förekom i två varianter – rosa och ljusblå. De rosa var avsedda främst för Povel Ramels alster och de ljusblå för allt övrigt; avvikelser förekom dock.
Knäppupps grammofonavdelning kom att erbjuda skivköparna en blandad kompott inom den lätta underhållningen. Förutom Povel Ramels revykonst var även vokalister som Inger Berggren, Lilly Berglund, Bertil Boo, Bob Ellis, Evert Blomberg och Anders Börje representerade. Även jazz i den lättillgängliga formen förekom på plattor genom grupper som Almstedt-Lind, French Jazz Globe Trotters och Tuxedo Brass band. Rockmusiken uppmärksammandes också när den tiden kom, bl a genom grupperna Chilos, Q Brothers och Ukelele Twins. |
 |
 |
På 60-talet debuterade Mikael Ramel på märket genom sin Grupp Steampacket som på sina två första singelutgåvor kompletterade namnet med en romersk tvåa, Steampacket II; detta för att inte förväxlas med en engelsk popgrupp med samma namn.
Lansering skedde även av röstkonstnären Bunny Blom från Bjärred; denne plattcharmör var i verkligheten en blandning av Harry Asklund, visuellt, och Povel Ramel, audiellt. |
 |
 |
1956 utökades skivkatalogen genom att det amerikanska märket ”Dot” introducerades på svensk marknad. De första ”Dot”-utgåvorna pressades med Knäppupps etiketter och logotype med skillnaden att namnet ”Knäppupp” var utbytt mot ”Dot”, och att etikettens grundfärg var ljusgrön.
Knäppupp kom även att inleda ett mångårigt samarbete med danska ”Triola”, vilket ledde till en ökad spridning av knäppuppmaterial i Skandinavien.
Samarbetet med ”Dot” resulterade vidare i att ännu ett amerikanskt bolag fick representation i Skandinavien, nämligen ”Imperial Records”. Ett annat skivbolag hade dock redan rätten till namnet ”Imperial”, varför Knäppupp fick saluföra Imperial Records utgåvor under annan etikett, California; Ricky Nelson och Fats Domino var bästsäljande namn där. Slutligen kom ännu ett amerikanskt bolag att sälja sina utgåvor i Skandinavien genom Knäppupp (och ”Triola”), nämligen ”Kapp Records”. |
1960 var Knäppupp etablerat som ett av de stora svenskägda grammofonbolagen i Sverige. För att effektivisera distributionsnätet, och därmed möta konkurrensen från utländska skivkoncerner, startade Knäppupp - ihop med ”Metronome” och ”Karusell” – Grammofonbolagens Distributionscentral, GDC, 1963.
Vid denna tid inträffade dock en lucka i Knäppupps utgivningar delvis beroende på att vissa drivande personer i bolaget slutade sina anställningar men även av det faktum att Knäppupp inte riktigt hängde med i 60-talets popvåg. Bolagets filosofi blev i stället att hellre satsa på kvalitet än kvantitet; alltjämt var Povel Ramel med sina revyer säkra kort på skivdiskarna.
1970 köptes Knäppupps skivkatalog upp av ”Sonet” och under dess ledning blev Knäppupp ett märke med tonvikt kring Povel Ramel; det var då framförallt LP-skivor som producerades. I början av 1990-talet köptes ”Sonet” upp av ”PolyGram” som i sin tur 1998 införlivades med ”Universal Music Group”. Då var vi helt och hållet inne i CD-åldern.
Tillbaka
Copyright © Povel Ramel-sällskapet 2010. Kontakt med
|
