Samtidens största gissel (Prislappar, tvättmärken, tepåsar)

 

Text och musik: Povel Ramel, 1971. En första version framförde Povel i samband med att Göteborg firade 350 år, 1971. Något omformad blev den sedan ett av numren i PoW Show II, Andra varvet runt, 1974. Povel sjöng den själv där. Texten nedan är versionen från PoW Show II och den inspelning som gjordes där.

 

 

 

Steget mellan kärlek och hat är kort.

Låtom oss hata trenne ting som vi vill ha bort!

Världen är jävlig nog

utan dessa dagligen stressande små infamiteter

som heter

 

Prislappar, tvättmärken, tepåsar,

samtidens största gissel!

Bort med dom! Bort med dom!

Bort,

bort bort bort bort bort bort bort bort med dom!

 

 

Te är en förfining, en konst som man njuter,

ja, ett sätt att umgås i fähig miljö.

Vattnet ska skjuda, dragtid fem minuter!

Sex eller sju, man är färdig att dö.

 

Komna från Asiens ädlaste buskar

med Ostasiatiska kompani’ts last,

skändas nu bladen av sluskar som fuskar

med små tamponger av papper och plast!

 

Missmodig sitter man där framför koppen,

tills man ur sitt ljummiga blask fiskar opp en

drypande kladdklump med skvimpel och skvätt.

Kostymen till tvätt,

man har mött nummer ett

 

av prislappar, tvättmärken, tepåsar,

samtidens största gissel!

Bort med dom! Bort med dom!

Bort,

bort bort bort bort bort bort bort bort med dom!

 

 

Småningom från tvätten kostymen kommer åter,

jämte nå’ra skjortor och kanske nå’n stump.

Går man se’n på fest, får man höra anekdoter

om att man har tvättmärket kvar på sin rump!

 

Blodröd i synen, in på toaletten,

ormmänniskolika försök att komma till.

Blålappen får man i handen ganska lätt den,

men klämmorna sitter så länge som dom vill!

 

Biter sig fast i ens tyg med rena stålen,

för svenskt hantverk är dom den envisa symbolen.

Byxan gick sönder, nageln gick å’!

Så brukar det gå,

man har mött nummer två

 

av prislappar, tvättmärken, tepåsar,

samtidens största gissel!

Bort med dom! Bort med dom!

Bort,

bort bort bort bort bort bort bort bort med dom!

 

 

Byxorna förstörda, man går att köpa nya

och så blir det shopping på sta’n hela da’n.

När man kommer åter på kvällen till sin lya

släpar man på varor för en hel karavan!

 

Man har var’t på Dåmus och Förrmus och Numus,

och Snabbköp och Dumköp i varje slags skrubb.

Kvickly man sprang i högsta Tempo till Epa,

Nkom för att släpa med sig Mea rubb och Pub.

 

Varje liten pryl som man köpt är behäftad

med prislappar, fula av klibbande sort.

Gräsliga redan i sin befinnelse,

är dom en påminnelse om slantar man slängt bort.

 

Man vill pilla väck dom,

men dom är som knäck, dom,

häftar sig fast i varje vrå av ens hem.

Täcker varje blotta,

på handen sitter åtta.

Tar man sig i pannan, står där tolv och sjuttifem.

 

Prisbemängd glor man på sig själv uti spegeln,

nyllet man ser där bekräftar bara regeln.

Kuvad man sitter, en trött resumé.

Tacka för de’,

man har mött nummer tre

 

av prislappar, tvättmärken, tepåsar,

samtidens största gissel!

Bort med dom! Bort med dom!

Bort,

bort bort bort bort bort bort bort bort med dom!

 

 

Copyright: Povel Ramel-sällskapet