Gift, gift, gift

 

 

Åter huvudsida Sångtexter: HÄR!

 

 

Text och musik: Povel Ramel, 1958. Visan ingick i musikalen "Funny boy", 1958-59. Bröllopsversionen sjöngs av Gunwer Bergkvist och skilsmässoversionen av Brita Borg. I grammofoninspelningen var det dock Brita Borg som sjöng båda versionerna.

 

 

 

Bröllopsversion:

 

Gift, gift, gift, gift,

gift, gift, gift, gift.

Gift med den man som jag håller så kär.

Gift sedan tre, fyra timmar, sådär.

Nu är det gjort

och allt gick så fort.

Med ens står jag framme vid Himmelrikets port.

 

Tänk, så förunderligt enkelt det va!

En präst som sa: ”Vill du?” och jag som sa: ”Ja!”.

En brudmarsch, en kyss och en namnunderskrift,

två ringar, ett fyrspann och släktingars vift,

och så var man äntligen, lyckligen:

 

Gift, gift, gift, gift,

gift, gift, gift, gift.

Gift med den man som du håller så kär.

Gift sedan tre, fyra timmar, sådär.

Nu är det gjort

och allt gick så fort.

Med ens står du framme vid Himmelrikets port.

 

Tack kära öde, som hit honom lett!

Tack Tant och Farbror, som gjort honom rätt!

Tack vare er alla som givit mig lift,

är jag inte längre ett käril på drift.

Nej, äntligen lyckligen:

 

Gift med en man som är rik som en drott,

fickorna fulla av gårdar och slott.

Alltsen vi tog del av hans inkomstuppgift

min mamma och pappa har jobbat i skift

för att få mej lyckligen:

 

Gift med en bubbla av muskler och charm.

Titta, så liten jag blir vid hans arm!

Jag känner mej, ej utan viss överdrift,

som gossen bland jättar i boken av Swift.

Ja, äntligen, lyckligen:

 

Gift med en bildfager, tjusig drasut.

Undrar hur avkomman vår ska se ut!

Kanhända idol i nån veckotidskrift.

Kanhända med farfar till Montgomery Clift

jag just blivit äntligen lyckligen gift!

 

Gift, gift, gift, gift, gift!

 

Skilsmässoversion:

 

Gift, gift, gift, gift,

gift, gift, gift, gift.

Gift till den man som håller så kär.

Bara en tre, fyra skedar, sådär.

Nu är det gjort,

och allt gick så fort.

Med ens står han framme vid Himmelrikets port.

 

Hoppas han smakar min kvicksilverknäck.

Hoppas han prövar mitt blåsyrebläck.

Min gengasparfym kanske lockar till snifft!

Kanhända han sätter sej på detta stift

som jag impregnerat med:

 

Gift för att pröva hur mycket han tål.

Klarar han allt, ska jag bli hans gemål!

Om ej, ska jag hedra hans minne i skrift.

I ren anilin ska det stå på hans grift:

Här vilar min kärlek. O, Lycka! O, Gift!

 

 

Copyright: Povel Ramel-sällskapet