Agaton (Nu går vi och tittar på Agaton)

 

Text och musik: Povel Ramel, tidigt 40-tal. Visan kom till av en tillfällighet och har sitt upphov i en förmodad inkallningsorder (läs boken "Följ mej bakåt vägen"). Den hamnade hos herr Dardanell som lät Lasse Krantz framföra den på Scalateatern. Povel fick 75 kr i efterhan för "stölden". Därefter sjöng Povel den själv som en allsångsparodi i ett FFFF-program, "Vinterzurr", 1947, och så småningom, 1972, fick han användning för den, i en modifierad form, i showen "Karamellodier". Povel sjöng den även, med specialtext i "Allsång på Skansen", 1995.

 

Ungefärlig version från Karamellodier, 1972:

Nu går vi och tittar på Agaton,

på Agaton, på Agaton.

Ja, nu går vi och tittar på Agaton,

på Agaton tittar vi nu!

Och när vi har tittat på Agaton,

Då tittar vi en gång till

På Agaton!

Nu går vi och tittar på Agaton,

På Agaton tittar vi nu!

Tittut!

 

Denna valsen den handlar om Agaton,

och den ska ni lära er nu med det samma.

Jag blir lätt vred, på den som ej sjunger med;

han får ångra sig bittert, så djäklar anamma.

Vakna nu upp och häng med och giv akt

när nu mitt finger slår in er i takt.

Både du, och så han, och så hon, och så jag,

låt oss sjunga vår lustiga visa ett tag.

 

Nu går vi och tittar på Agaton,

på Agaton, på Agaton.

Ja, nu går vi och tittar på Agaton,

på Agaton tittar vi nu!

Och när vi har tittat på Agaton,

Då tittar vi en gång till

På Agaton!

Nu går vi och tittar på Agaton,

På Agaton tittar vi nu!

Tittut!

 

Det är magert mitt herrskap, jag hör er ej,

Ni tror visst att jag är en feg Egon ”Kjörman”.

Gammal och ung, jag befaller er SJUNG!

Vet att hör man det, gör man det, annars så dör man.

Som ni här ser inga medel vi skyr,

Nu vankas allsång med hjälp av tortyr.

Kläm nu i allihop ifall livet är kärt,

Låt oss höra hur mycket ni anser det värt.

 

Nu går vi och tittar på Agaton,

på Agaton, på Agaton.

Ja, nu går vi och tittar på Agaton,

på Agaton tittar vi nu!

Och när vi har tittat på Agaton,

Då tittar vi en gång till

På Agaton!

Nu går vi och tittar på Agaton,

På Agaton tittar vi nu!

Tittut!

 

 

 

Verser sjungna på Skansen, 1995:

 

 

Den här visan den handlar om Agaton,

och den ska ni lära er nu, kära vänner.

Texten är lätt, samma ord stup i ett,

melodin den är enklast av alla jag känner.

Ingen begriper vem Agaton är,

ändå går alla och trallar så här,

både du, och så han, och så hon, och så jag,

låt oss sjunga vår lustiga visa ett tag.

 

Det är magert mitt herrskap, ni hörs ju knappt,

på nå´t sätt har rösterna tappat balansen.

Ja, jag vet att så´nt sker, men jag väntar mer av just er,

Ni dom allra som ”sistaste” fansen på Skansen.

Vill man ha fram en sjuhelsickes klang,

så måste man tro på sin egen talang.

Har ni tron? Tror ni det? Satsa allt! Sjung och le!

Så försätter ni berget och Berghagen me´.

 

Copyright: Povel Ramel-sällskapet