Nötskalet

 

Sketch skriven av Povel Ramel och framförd av honom själv och Birgitta Andersson i tältversionen av jubileumsknäppuppen "Dax igen", sommaren 1963.

 

BildNotskalet

 

 

Povel: Buääääää, Buäääää (Barnskrik)

Birgitta: Buääääää, Buäääää (Barnskrik)

Povel: Gaga baba baba gagababa (Barnjoller)

Birgitta: LalalalalalalalalalalalalalalA (Barnjoller)

Birgitta:: Mamma

Povel: Hej pappa

Povel: Brrrrrrr brrrrrr brrrrrr (härmar bil)

Birgitta: Gigigigigigi lalalalalalal (Joller och skratt)

Povel: Gällt skrik

Birgitta: Gällt skrik

Povel: Mamma!

___________________

 

Povel: A, b, c, d, e, f , o, p, d, a ….................

Birgitta: A, b, c, d, e, f, g, h, i, j, k, l, m, n, o …. (alfabetet snabbt)

___________________

 

Povel: Här då, Nisse! Passa! Vajert!

Birgitta: Jerker var en djärv och oförvägen jägare som gärna jagade älg, järpe,

gädda och gös i Göta kanal.

___________________

 

Povel: A, b, c, d, e, f, k, f, d, a, g, g, …............

___________________

 

Birgitta: Grabbar är dumma!

Povel: Tjejer är larviga! Kom Nisse och Kalle så rycker vi Fetlisa i flätan!

Birgitta: Aj, låt bli mig! Grabbar är dumma, så det så!

Povel: Tjejer är larviga!

Birgitta: Grabbar är dumma!

Povel: Tjejer är larviga!

Birgitta: Grabbar är dumma!

Povel: Tjejer är larviga!

Birgitta: Grabbar är inte så dumma! (mjuknar)

Povel: Tjejer är bra!

__________________

 

Birgitta: Pelle är inte så dum!

Povel: Pyttan är bra!

Birgitta: Pelle är ju gullig!

Povel: Pyttan är kul!

Birgitta: Pelle är rar!

Povel: Pyttan är festlig!

Birgitta: Pelle är fånig!

Povel: Pyttan är numera världsding!

Birgitta: Göran är fin!

Povel: Annika är toppen!

Birgitta: Göran är mycket gulligare än Pelle!

Povel: Annika alla gånger!

Birgitta: Göran!

Povel: Annika!

____________________

 

Birgitta: Åh, varför ringer aldrig Göran för då?

Povel: Om man skulle ta och ringa upp Annika? Ah, förresten hon tycker bara man är löjlig om man håller på och ringer i ett kör.

Birgitta: (telefonsignal) Hallå, är det Göran? (irriterat): Ett ögonblick, det är till dig

mamma.

Povel: Hon har säkert massor av andra, förresten, miljoners, triljoners massor

av andra har hon.

Birgitta: Massor av andra har han! Annars skulle han ju ha ringt för längesen ju.

Povel: Verkar ju löjligt att hålla på och ringa i ett kör.

Birgitta: Jag skulle ju kunna ringa honom! Ja, bara för att jämföra franska

skrivningen och så.

Povel: Klart man kan slå på en signal. Man kan alltid kolla alfabetet eller

nånting.

Båda: (de ringer samtidigt) Upptaget (irriterat), vad var det jag sa!

Birgitta: Göran är kass!

Povel: Annika är botten!

Birgitta: Ingen bryr sig om mig i hela världen. Jag är inte värd så mycket som en

rutten smörgås med stekt gröt på.

Povel: Hon älskar mig inte längre, jag vill bara dö, livet är meningslöst, ingenting

betyder nåt, aldrig mera Annika. Hon samtidigt: Aldrig mera Göran!

____________________

 

Birgitta: (telefon) Hallå! Valdemar! Ja, hej! Vadå? Lördag? Ja, jag vet inte riktigt?

Hör du Valdemar: Du är kompis med Göran, va? Jag är skyldig honom

en Mingus-platta och vet inte var man kan få tag i honom! Va! Kommer han med på lördag? Göran? Gör han! Men då så! Har den äran och gratulera, Valdemar! Saken är klar! Vi ses då!

Povel: (telefon) Sex, sex, fyra, fem, sju! Valle! Tjena! Hur har du det? Jovars, det är hyfsat. Va sa du? På lördag? Har du några skapliga doningar på gång då va? Vilka kommer? Jaha! Mh! Mh! Jaha! Jaaaahaaaa! Grymtning! Ja, hör du, det ser grönt ut. Jag ställer upp till tusen! Hej!

_____________________

 

Povel: Då fick man träffa dig igen, Annika. Det hade man ju inte tänkt sig precis.

Birgitta: Säg Nicky du!

Povel: Vad ska jag säga?

Birgitta: Nicky!

Povel: Nicky! Har du blivit Nicky! Nicky!

Birgitta: Åh, Lill-Gösse!

Povel: Säg Göran tack!

_____________________

 

Birgitta: Ut desint vires tamen est laudanda voluntas ….

Povel: A, b , c, d, e, f, g, h, I, j, k, l, m, n, o …………….

_____________________

 

Birgitta: Hurra, hurra, hurra! (studentsång)

_____________________

 

Povel: (telefon med pappan) Pappa, hör på mig! Jovisst, men pappa förstår!

Jo, det är klart, men på …... Jaja, men på …..! Och ändå fanns det dom

som hade mycket sämre betyg än jag, pappa.

_____________________

 

Birgitta: Himmel, vad du klär i uniform, Göran! Åh, vad är du? General?

Povel: Och ändå fanns det dom som tog mycket längre bondpermis än jag,

sergeant.

_____________________

 

Birgitta: Och räknar jag dagarna tills du kommer hem, som ett litet barn inför

julafton.

Birgitta: (skriver brev) Tusen heta kyssar! Din egen Nicky! PS: Var betyder 12

timmar muck? Är det något som går att äta?

______________________

 

Povel: Ja, pappa! Jag har bestämt mig nu! Jag vill gifta mig med Nicky! Ja, ja,

ja! Jag ska söka den där platsen i morgon.

______________________

 

Birgitta: (telefon) Mamma, Gösse friade till mig igår. Vadå? Ja, visst har han

arbete. Han får det i morgon.

______________________

 

Povel: Och ändå fanns det dom som hade mycket sämre betyg än jag, kamrern.

Vadå? Från början, javisst, jag tar vad som helst. Registreringen? Är det alfabetsregister? Ja, men det kan jag, a, b, c, d, e, f ….....

______________________

 

Bröllopsmarsch!

Povel: Ja!

Birgitta: Ja!

Båda: Jaaa!

______________________

 

Birgitta: Åh, älskling, varför heter den Kanarieöarna? Här finns inte en enda kanariefågel.

Povel: Jo, visst finns det väl det!

Birgitta: Var då?

Povel: Ja, det hör du väl? I alla buskar och träd så kvittrar det, i hela rymden kvittrar det och i hjärtat kvittrar det.

Birgitta: Ja, när du pratat så hör jag det.

Povel: Då kvittrar det!

Birgitta: Ja (fnitter)!

Birgitta: Ja, du lova' att vi ska ha en liten kanariefågel när vi kommer hem du.

Povel: Mmm!

Birgitta: Ja, en liten sån där som sjunger för oss.

Povel: Jo!

Birgitta: Lova det!

Povel: Mmm!

Birgitta: Lova det då!

Povel: En, vi ska skaffa tjogtals.

Birgitta: Åh!

______________________

 

Birgitta: Nej, nu får de slänga ut fågelskrällena här, jag blir hysterisk av det där kacklandet, och mamma, stackarn, hon får utslag av dom.

Povel: Mamma, är det det här gamla rödskinnet som far av och ann. Jag kan slänga ut både henne och fågelskrällena så fort jag kommer tillbaks från

bostadsförmedlingen.

______________________

 

Birgitta: Hon ska heta Jenny efter min mormor.

Povel: Jenny?

Birgitta: Ja!

Povel: Hon ska heta Siv efter min moster.

Birgitta: Din gamla moster. I helsefyr!

Povel: Siv om jag får be!

Birgitta: Jenny!

Povel: Siv!

_______________________

 

Birgitta: Hör du, Siv-Jenny. Kom hit ett tag, mamma och pappa vill tala med dig.

Povel: Ja, vi vill ju bara ditt allra bästa förstår du. Du ska veta en sak, lilla Siv- Jenny, att den här pojken, han måste skaffa sig ett arbete först.

Birgitta: Ja, ingen flicka har glädje av en karl som inte kan göra rätt för sig.

Povel: Nä, just det!

_______________________

 

Povel: Varsågod stig in! Sitt ner! Jaha, det är herr Lennart Dirén förstår jag. Ja, det här är kamrer Bergblad. Jag har tittat på de här betygen. Ja, jag måste ju säga det, att de är ingalunda särskilt märkvärdiga. Jaha, men (skratt) det är inte arbetet heller, det kan jag garantera.

_______________________

 

Birgitta: Farväl min älskade lilla flicka. Var rädd om dig. Adjö Lennart! Ta väl vara på henne. Skriv en rad från Teneriffa när ni kommer fram, va!

Povel: Ja, det ska ni göra, och så föreslår jag ett fyrfaldigt leve för brudparet: Det leve: Hurra, hurra, hurra, (hurra)!

_______________________

 

Birgitta: Lennart ringde just från sjukhuset. Det blev en liten pojke.

Povel: Nä!

Birgitta: Jo, varför ska du alltid säga emot.

_______________________

 

Povel: Titta, titta en sån liten rackare, va haha!

Birgitta: Jaaa, titta!

Povel: Är det inte egendomligt att dom kan bli så där små från början, det begriper inte jag.

Birgitta: Gosingen lilla, vad ska hon hela? Nej, så bedårande namn (efter svar från mamman)!

Povel: Vad då? Göran Herbert! Det är ett utmärkt litet namn.

Birgitta: Jaaaaa!

Povel: Tjingeling på dig Göran Herbert! Upp och hoppa du.

Birgitta: Ja, kom till mormor Göran Herbert. Ja, kom till mormor då.

Povel: Nej, nej, nej! Du ska komma till morfar, Göran Herbert!

Birgitta: Kom, kom, kom!

Povel: Vi karlar måste hålla ihop, förstår du!

_______________________

 

Åldern har tagit ut sin rätt!

Povel: Göran Herbert ska ta studenten, den saken är klar som a, b, c, d, e, f …..

Birgitta: Ja, ja, ja, ja! Du lever i det förgångna. Det finns ingen student att ta längre du!

______________________

 

På darriga ben och med dålig hörsel:

Birgitta: Göran Herbert och Lisa har fått en liten dotter.

Povel: Vad säger du, ska dom gifta sig.

Birgitta: Nä!

______________________

 

Povel: Ja, kom nu till farmors far, lilla Tutta-Maja-Tur-Sofi!

Birgitta: Till farmors mor ska du komma, ska du komma, Tutta-Maja-Rut-Sofi

Povel: Till farmors far!

Birgitta: Till farmors mor!

Povel: Till farmors far!

Birgitta: Till farmors mor!

Povel: Gaga baba baba gagababa (Barnjoller)

Birgitta LalalalalalalalalalalalalalalA (Barnjoller)

 

Livets cirkel är sluten!

 

 

Copyright: Povel Ramel-sällskapet