Telefåningen

Åter huvudsidan Sketcher/Monologer: HÄR!

BildTelefaningen

En telefonmonolog/sketch, skriven och framförd av Povel Ramel i revyn "På avigan", 1966-67. Povel som pratglad skåning kunde höras i numret Onödiga ord ingående i revyns avdelning Språklådan. Povel framförde monologen även i TV-programmet Partaj, 1967.

 

Jamen.

Ja, de e klart.

Han avreser på tisda’ klockan nittan å trettifim.

Ja, de gör han.

Jamen.

Ja, ja’ har sagt åt han de.

Ja, de har ja’.

På tisda’.

Klockan nittan å trettifim.

Ja, just de.

Med de södergående snälltåget.

Ja, de gör han.

Ja, ja’ har sagt åt han de.

Jamen.

Så då ska de nok.

Ja da.

Ja, då säger vi så.

Va sa du?

Han avreser på tisda’ klockan nittan å trettifim.

På tisda’ ja.

Ja, just de.

Ja, det gör han.

Jamen, då e de bra va?

Ja, då säger vi så.

Ja, de gör vi.

Hej me dej du.

Hej me dej.

Hej.

Hej.

Hej.

 

Va då?

Ja, de har han.

Jamen.

Ja, han har den röe väskan me sej.

Ja, å den lille radioapparaten den tar han siparat.

Ja’ säger att den lille radioapparaten den tar han siparat i nån liten kasse eller va de kan va.

Ja, de ska nok reda sej.

Ja, de e ju en ordentlig påg.

Ja, de ska säkert gå bra.

Ja, men då säger vi så.

Va sa du?

Han avreser på tisda’ klockan nittan å trettifim.

På tisda’.

Ja, just de.

Ja, ja.

Ja, då säger vi så.

Ja, de gör vi.

Hm.

Jamen.

Hm.

Ja.

Hej me dej.

Hej me dej.

Ja, hej.

Hej.

Hej.

Hej.

 

Va sa du?

Ajo, de kan han nok.

Jamen de klarar han nok.

Den röe väskan väger inte så mycke.

Å den lille radioapparaten den tar han ju siparat i den andra handen.

Ja säger att radioapparaten tar han siparat.

Nä inte i andra handen, där har han den röe väskan.

Jamen, de ska nok reda sej.

Ja de ska nok gå bra.

Ja de ska slå rot.

Jaha.

Hej.

Ja just de.

Va sa du?

Han avreser på tisda’ klockan nittan å trettifim.

På tisda’.

Klockan nittan å trettifim.

Med det södergående snälltåget.

Ja de gör han.

Ja men då e den saken ur varlden.

Ja då säger vi så.

Jahaha de gör vi.

Ja, hej me dej.

Hej.

Hej.

Hej.

 

Va sa du?

Ja de gjorde ja.

Jamen.

Jamen, ja köpte lita gottis åt han som du sa.

Ja, lite gelehallon och några lakritsbåtar.

Ja de gjorde ja’.

Ja de ligger i de lille facket.

Ja’ sa det ligger i de lille facket.

Ja, du vet de e som ett litet tygfack till höger i den röe väskan.

Ja, nä inte i radioapparaten, i den röe väskan.

Ja, där ligger gottiset.

Ja, jämte di andra sakerna du vet.

Jamen.

Jamen, då e de klart.

Ja, de ska gå bra.

Ja, hehehe, då e de nok.

Ja, då säger vi så.

Va sa du?

Han avreser på tisda’ klockan nittan å trettifim.

På tisda’, ja just de.

Ja, hej me dej du.

Hej.

Hej.

Hej.

 

Va sa du?

Ja, de kan man säg.

Hehehe.

Ja, de kan man säg.

Hehehe.

Va säger du?

Ja, de kan man också säg hehe.

Ah men, de kan man däremot inte säg.

Men tycker ja inte man kan säg.

Men rar…..

Att du sku……

Att du vill……

Att du vill…..

Att du kommer ner, jajaja

Ja, de kan man säg.

Du e galen du.

Ja’ sa att du e galen.

Galen!

Ja, just de hahaha.

Ah mena inte …

Hahahaha

Nä, de kan man säga att nån e lite galen.

Ja, men snälla rara.

Ja, men gråt inte nu.

Ah men.

Ah men.

Goa, rara, lilla, söta.

Ja’ tror inte … ja’ mena man kan säga att nån e lite galen.

Ja’ e åsså lite galen.

Ja, de ska bli så bra när han kommer.

Han avreser på tisda’ klockan nittan å trettifim.

Jamen då e du gla igen.

Ja, de e bra.

Ja, då säger vi så.

Hm.

Ja.

De säger vi, haha.

Hej.

Va sa du?

Nä, trettifim.

Fim som i fimöring.

På onsda’ …äh … tisda’.

Ta å skriv upp det här på en lapp, annars klarar du de’nte.

Har du papper å pinna?

Ja, ja.

Ja, ja’ väntar.

Ja.

 

Hallå, Isaksson.

Ja, de e ja’. Va dum ja’ e.

Ja, va säger du?

Har du ingen pinna?

Jo men du har en pinna. Va har den blitt å?

E den här upp, haha.

Ja, då ska ja’ be han ta me den …

Han avreser på tisda’ klockan nittan å trettifim me pinna.

Ska han ha me sej pinna?

Om du säger va pinnan ligger så ska ja’ plocka fram’en.

Ja.

Ja.

Jaså där.

Jaså inte där.

Till höger … vänster, ja ja’ mena vänster.

I gröne skåpet, gule skåpet?

Du, vänta får ja’ skriva ner, annars klarar ja’ de’nte.

Vänta ett tag ska ja’ ta fram papper å pinna.

Hör du, ja’ har inga fjädrar … ja’ har ingen pinna här.

Men kan du’nte skicka den där beskrivningen till mej.

Om du skriver ner de på en lapp ida’ å lägger de på lådan så har ja’ de …

Va säger du?

Har du ingen pinna?

Ja, men du kan väl köpa dej en pinna.

Köp en pinna för hondan, det måste man …

Va då?

Har du inga pengar?

Haha.

Ja, då ska ja’ be att han tar me sej lita pengar.

Ja’ ska be att han tar me sej lita pengar när han kommer.

Han avreser på tisda’ klockan nittan å trettifim me pengar å pinna.

På tis ….

Hallå!

Hallå!

Jo, nu bröt dom.

De e då faen att man aldrig får tala till punkt en enda gång.

 

Copyright: Povel Ramel-sällskapet