Kromosomtalaren

Åter huvudsidan Sketcher/Monologer: HÄR!

BildKromosomtalaren
 

Harkling!

 

Emellertid!

 

Ers kunglig höghet!

Ers excellens!

Herr överståthållare!

Högt ärade finansminister!

Rektor magnificus!

Herr talman,

och fru talman!

Riddare av Vasaordern!

Mina damer och herrar

och ni andra!

 

Som vi alla vet … har vi samlats här idag … eh … därför … i akt och mening … att högtidlighålla, vårda och hugfästa minnet … av denna oförgätliga dag … nämligen …

 

När jag därför … med dessa enkla … men ord … vill rikta mig … vill göra mig till tolk … kanske inte minst för oss alla inom abonnentrörelsen.

 

När vi reser oss … som en man … och riktar     ett ifrån hjärtat varmt kommet och djupt känt … Hurra! … så sker detta icke enbart i den fasta förvissningen, utan … icke stort mindre … i skuggan av den stora och hjärtinnerliga frågan. Frågan … som alltmer … pockar … omkring sig.

 

Vad menar jag? Vad vill vi? Vad gör vi? Hur mycket är klockan? Kort sagt: Hur kan sådant få förekomma.

 

Varför?

 

När jag därför … reser oss … som en tolk … vill jag i första hand    rikta en flammande protest mot kvällens förtjusande värdfolk.

 

Kära Elsa och Albert! I jämnt 40 år … har ni troget vandrat … sida vid sida … hand vid hand … fot för fot … utan minsta tanke  … på er själva.

 

När ni nu idag … går in    i det äkta ståndet … så känns detta … kanske framförallt för oss barnbarn … icke    som vi därigenom … skulle ha förlorat en illusion … utan snarare … som vi därigenom skulle ha fått ytterligare en älskad moster i huset.

 

Låt oss för ett ögonblick kasta våra blickar tillbaka.

 

Vänder sig om och kastar blickarna bakåt!

 

För 698 miljoner år sedan … den 24 januari … 23 januar.  eh 24 mars … klockan 17.30 … så undrar jag: Vad är meningen? Vet myndigheterna om det här? Har vi befogenheter att utan vidare göra så? Åh nej, herr Erlander! Så lätt bäddar man inga sängar.

 

Säkert frågar sig motståndarsidan, och många med mig: Är inte detta att skåda gammal hund i sitsen? Och vad svar ..,  vad svara man på det? Ja, det är lätt att säga.

 

Vi utgår ifrån att Kristoffer Columbus var en helt vanlig, normal människa – som ni och jag – som ni!

 

Detta hindrar dock icke att tankens självpåtagna frihet inte för ett ögonblick får skymma motivet i sak, som i tesen vid tiden för första Romarriket. Och att ödets gudinna, fortfarande enligt medicinalstyrelsens betänkande, förr eller senare kommer att falla tillbaka på bönderna själva.

 

Som vi här … som vi här kan se i genomskärning!

 

Vi vet att    den kortaste vägen mellan två givna punkter är en rät linjal. Vi vet också att kamraterna på hypotenusan är minst lika dumma som kamraten i katedern. Eller som konung Pyrrus så riktigt fått sätta till: En sådan neger till och jag är förlovad.

 

Vi utgår ifrån att Kristoffer Columbus var en helt vanlig, normal …. Har jag sagt det förut? Ja, då var det där jag hörde det.

 

Studenter! Ni måste finna er själva! Vart syftar ni? Vart går ni? Var står ni? Hallå!

 

Vi kan inte tillåta vad som helst. Nu är måttet rågat! Stunden inne, våren kommen, kaffet serverat, vagnen framkörd och notan är betald. Jag upprepar: Vi måste kasta blicken framåt! Bortåt! Uppåt!

 

Du,.. du är stora damen nu, Inga-Lill, 21 år och myndig och allt det där. Kommer du ihåg när du som liten strutta satt gränsle över mitt knä uppe i Siljan och hopp i lanta, och hopp i lanta.

 

Tio öre skulle du haft till negerbollar, och tio öre hit och snälla farbror Göran dit. Och klöstes gjorde du, men snäll var du, kommer du ihåg det?

 

Vi får inte glömma var vi befinner oss. Vi får lov att tänka i nuet! Inte i dået!

 

Tio öre hit och tio öre dit. Jag kan inte med hänsyn till läget på mjölkmarknaden hux flux acceptera herr Botvidssons förslag.

 

Jag vet varthän det barkar. Jag vågar inte med tanke på dagens spritkonsumtion utan vidare sätta mig bakom denna ratt.

 

Jag får inte blunda för fakta. Jag vägrar att ta ställning till utskottets oöverbetänkta  betänkande. Jag nekar att stödja en sådan ståndpunkt, jag, jag … Jag vädjar till finansministern! Jag, jag, jag ….. Jag älskar kvinnor!

 

Det är därför icke utan fosterländsk stolthet, och med svajande blågult hjärta, och med en förhoppning om att lycka och välgång måtte förfölja dig på de sju svåra haven, som jag i denna stund av pressad tillförlitan och tuktad livsglädje bjuder skapelsen falla.

 

Så härmed döper dig till Agnes, Cecilia, Ingegerd, Elmer, Ingvar ….

 

 

Copyright: Povel Ramel-sällskapet